Namn: Johanna Nilsson Ålder: 24 Född: Östersund Bosatt: Umeå
Företag: Driver webbutiken JohannaN med smycken som jag designar och producerar tillsammans med den thailändska designertrion Waby. Fokus på schysst produktion och rättvis tillverkning.
Bakgrund: Engagemang i Röda Korsets Ungdomsförbund, rörelsen för rättvis handel, RKUF och nätverket ”Rena Kläder” gjorde att tanken på att testa själv väcktes när jag såg hur stora modeföretag ansåg det omöjligt att handla rättvist. Ett sex månader långt ungdomsutbyte i Thailand, med temat hållbart entreprenörskap, blev senare startskottet på det som idag är JohannaN.
1. Vad fick dig att starta eget?
”Jag har alltid varit frågvis och jämfört idéer. Många faktorer spelade in – i gymnasiet gick jag samhäll & ekonomi, utbytet till Thailand med just entreprenörskaps temat – och där snubbla över produkter som visade sig vara perfekta! Hade jag inte fått den positiva responsen jag fick då och får nu då hade jag inte startat eget. Allt detta gjorde att jag kände mig trygg i att starta företag, själva företagsformen passade mig!”
2. Vad var svårt/enkelt när du ville starta eget?
”Tog 1 år innan vi kom igång! I början ville jag starta eget tillsammans med någon, hade nog inte tagit steget helt och hållet själv i början. Fick ett hum om affärsidén tillsammans med min väninna Anna, sedan blev det bara jag av rent praktiska omständigheter.
Svårt i början att gå från idé till handling, lätt att inte bli något alls. Men sedan när jag skulle driva vidare själv i en lite annan riktning kunde jag göra på rätt sätt direkt.
Sedan tycker jag att det är en myt att det är svårt med pappersarbete, bolagsverket och bokföring!”
3. Vad tycker du borde finnas för unga som vill starta eget idag?
”Stödet jag hade velat ha när jag började vore att det fanns en företagsinkubator med kontor, där andra var i samma situation, som jag kunde prata med och utbyta erfarenheter med.
Nej till utbildning – Ja till företagsinkubator!
Viktigt att tro på sig själv som ung, känna att du kommer till skott. Själv har jag aldrig gjort en affärsplan. Allt finns i huvudet! Nu, efter 3 år kan jag behöva affärsplan för att utveckla och expandera. I början kämpade Anna och jag för att göra allt detta administrativa, det gick inte! Sedan började jag själv bara sälja och kom underfund i efterhand vilka som var mina kunder, vart min marknad fanns.
Svenska samhället borde ha projekt för unga entreprenörer, utgå ifrån att unga redan KAN mycket. Inte alla behöver hjälp med att fylla i bolagsverkets papper eller gå bokföringskurs. Hellre stöd där de förväntar att man redan är driven, att man kan! Som min nya inkubator i Umeå, B.I.C. Factory.”
4. Vad är ditt råd till andra unga som har en idé och vill starta eget?
”Snacka mindre, köra mer!”
5. Berätta lite mer om dina partners i Thailand
”Träffade dem faktiskt på en marknad i Bangkok. Skapade en informell kontakt som ledde till att jag besökt dem flera gånger, fått se hur och var produktionen genomförds. Jag har inte gått in med några krav utan upplever – utifrån vad jag själv såg från början och fortfarande ser idag – att det är en schysst produktion som dessutom är ett familjeföretag!
Waby har olika workshops som de arbetar med – en familj som sågar, en familj som etsar, en familj som polerar. Deras design och företag är internationell och levererar till England, Australien, Hong Kong, USA och…. Sverige såklart.
Waby består av tre personer. Två är utbildade smyckesdesigners, med Masters of Art från Chulalongkorn Universitet i Bangkok. Två killar som startade Waby som extra jobb, nu jobbar de båda heltid med företaget och den enes flickvän är delaktig på ett hörn. Vi för en dialog oss emellan kring designen, i början utgick jag mycket från deras design, nu kommer jag oftast med en egen idé som de sen skissar på och vi bollar fram och tillbaka tills vi är nöjda. Viktigt för mig är att tänka utifrån den svenska marknaden direkt i mitt urval av smycken.”
6. Vad är dina planer framöver?
”Bestämt mig för att ta studieuppehåll till hösten och satsa fullt ut! Äntligen! Ska jobba mer med kollektioner, fler återförsäljare och köra heltid. Butik vill jag inte driva, det är skönt att vara fri och just nu har jag dessutom ett showroom i Umeå genom inkubatorn. Idag säljer jag minst 50 smycken per månad, via återförsäljare och hemsidan – detta ska jag mångdubbla!”
7. Vad är din uppfattning om socialt entreprenörskap? Om ”att rädda världen OCH tjäna pengar”?
”För mig innebär detta att jag inte räknar allting i siffor, att jag ser andra värden. Maximera vinsten är inte att maximera siffor, men att moraliskt stå för allting man gör i sitt företag. Det är ett bra koncept för då baseras det inte enbart på ideella kraftor utan på att tjäna pengar, vi skall inte vara självuppoffrande i att rädda världen – köper du ett smycke så skall du inte köpa för att vara snäll utan för att det är vackert!
Socialt entreprenörskap måste bli större i Sverige! Vi kan absolut trycka mer på detta! Regeringen kan göra mer för att främja detta! Lätt att glömma bort socialt entreprenörskap när vi pratar ekonomi! Dessutom har jag märkt av konsumenter som inte ställer några krav på att det skall vara en schysst produkt – folk bryr sig inte om dåliga förhållanden bakom produktionen. Då tar jag ofta på mig rollen som den som utbildar konsumenten i vilken standard som krävs, vilken trend man ska ha som en hållbar entreprenör och en hållbar konsument!”
Det är inte helt okontroversiellt att vara under 20 och entreprenör, och många unga brottas med brist på respekt från omvärlden när de startar eget. Blickar, leenden, klapp på huvudet och höjda ögonbryn brukar vara vanliga reaktioner.
